Ny rapport: Akut världsläge för demokratin

Världsläget för demokratin och mänskliga rättigheter är akut. Den slutsatsen drar Union to Union och 17 andra svenska organisationer i rapporten ”Tag plats! Civilsamhällets demokratiska utrymme och rätten till organisering”

Union to Unions påverkans- och programhandläggare Ruben Wågman sammanfattar och förtydligar hur det minskade demokratiska utrymmet ser ut, hur det påverkar just fackligt aktiva och vilken roll Sverige kan spela en för att stärka det demokratiska utrymmet i utsatta länder och regioner.

Enligt rapporten minskar den demokratiska utvecklingen i många länder. Hur tar det sig i uttryck?

Det mest extrema uttrycken för hotet mot civilsamhället idag är givetvis att människor mördas på grund av sitt arbete och sin aktivism. Men det kan också handla dödshot, fängelsestraff och hot om våld. Det är heller inte ovanligt att de som vill inskränka det demokratiska utrymmet fabricerar brottsanklagelser, smutskastar och baktalar, attackerar människorättsförsvarare på nätet eller i medierna, och misstänkliggör dem så att stödet från lokalsamhället och internationella aktörer minskar. Inte sällan hotas kvinnor som försvarar mänskliga rättigheter med sexuellt våld eller med att deras familjer ska drabbas. Den minskade demokratiska utvecklingen påverkar även de fri medierna, då ett rekordstort antal regeringar under 2017 begränsade mobil- och internettjänster av politiska skäl eller säkerhetsskäl.

Hur påverkar det just fackligt aktiva i andra delar av världen? 

Fackligt aktiva och arbetstagare hör till de som är särskilt hårt utsatta i världen idag. Världsfacket ITUC:s rättighetsindex visar att antalet länder där arbetstagare utsatts för våld ökade från 36 till 59 mellan 2015 och 2017. Detta våld innefattade hot, kidnappningar och fysiskt våld från statens säkerhetsstyrkor och gäng som arbetar på uppdrag av företag. Det har också skett en ökning av antalet länder där personer mördats på grund av sitt fackliga engagemang. I 50 av länderna i kartläggningen begränsades yttrandefriheten och mötesfriheten för arbetstagare. Det är även allt mer förekommande att fackliga rättigheter inte officiellt erkänns som de mänskliga rättigheter de faktiskt är. 7 juni i år lanserar ITUC Global Rights Index 2018.   

Vad kan vi i Sverige göra för att stötta?

Sverige kan spela en viktig roll för att stärka det demokratiska utrymmet i utsatta länder och regioner. Exempelvis bör svenska delegationer priorite­ra möten med människorättsförsvarare, och handelsfrämjande delegationer bör alltid inkludera en facklig representant. Regeringen bör även utreda möjligheten att lagstifta om att företag ska genomföra obligatoriska riskanalyser och åtgärdsplaner som inkluderar risker relaterade till mötesfriheten och rätten till fredliga protester.

Utlandsmyndigheterna spelar också en central roll för Sveri­ges möjligheter att främja civilsamhällets demokratiska utrymme, och därför bör en del av varje ambassads uppdrag vara att arbeta aktivt med organisationer och försvarare av mänskliga rättigheter. Det behövs dessutom tydligare direktiv för utlandsmyndigheterna vad gäller civilsam­hällets utrymme i koppling till det företagsfrämjande arbetet, och stödet till människorättsförsvarare. Sverige bör också se över möjligheten att återinrätta arbetsmark­nadsråd på ambassader med uppdrag att främja social dialog och hållbar ekonomisk utveckling.

Slutligen kan Sverige också bidra till att stärka civilsamhällets möjligheter att höras och delta i FN- och EU-processer, och motarbeta de försök som idag görs för att hindra människorättsorganisationers tillgång till och deltagande i FN-processer.

Inom samtliga dessa frågor är det viktigt att trycka på beslutsfattare för att de ska förstå att Sveriges stöd till civilsamhället i världen verkligen är av högsta prioritet. Där har vi alla möjlighet att bidra! 

Läs mer: I rapporten intervjuas Tarek Moustafa Abdelfattah Kaeib från Egypten. Han är ordförande i den oberoende fackföreningen Real Estate Taxes employee’s trade union, som Union to Union stöttar och samarbetar med. Läs intervjun här.

 

Beatrice Jansson