Ecuador

Historia

Nuvarande Ecuador var del av det väldiga inkariket och Quito rikets norra huvudstad. De spanska erövrarna förde med sig sjukdomar som i kombination med det grymma tvångsarbetet i gruvor och på storgodsen halverade befolkningen på hundra år. Ecuador blev självständigt 1830 och landets historia präglades länge av en maktkamp mellan de konservativa jordägarna i bergsregionen och de liberala handelsmännen vid kusten runt Guayaquil.

Statsskick och politik

Landet är en presidentledd republik med fyra-åriga mandatperioder. Parlamentet har en kammare med 124 ledamöter.
Presidenten Rafael Correa kom till makten 2007 på löftet att genomföra en ”medborgarrevolution” för att ge majoriteten i landet bättre ekonomiska villkor och större politiskt inflytande. Under Correas tio år vid makten har författningen skrivits om och staten tagit större kontroll över gruvdrift, telekommunikationer och oljesektorn. Fattigdomen och ojämlikheten har sjunkit tack vare ökade investeringarna i skolor, sjukhus, vägar samt riktat stöd till de fattigaste och till ensamstående mödrar.
Correa hade inledningsvis ett massivt stöd men har hamnat på kollissionskurs med vissa av sina tidigare anhängare, bland annat delar av fackföreningsrörelsen.

Ekonomi

Traditionellt levde Ecuador till stor del på export av jordbruksprodukter som bananer, räkor och kaffe. Upptäckten av stora oljefyndigheter på 1960-talet förändrade landet från jordbruksnation till Sydamerikas femte största oljeproducent och idag står oljeexporten för en fjärdedel av BNP.
Oljeprisets fall de senaste åren har vänt den expansiva trenden och tillväxten har mattats av. I slutet av 2016 ingick Ecuador ett frihandelsavtal med EU som regeringen hoppas kunna ge ny fart åt ekonomin.

Den fackliga situationen

Lagstiftningen ger de flesta anställda rätt att bilda fackföreningar, undantagna är polisen och anställda i offentlig verksamhet som inte är vinstdrivande. För att bilda en fackförening krävs minst 30 anställda.

Innan en strejk kan påbörjas krävs en tiodagars avkylningsperiod och i vissa fall – som för lantarbetarna – 20 karensdagar. Under den tiden måste arbetsgivare och anställda komma överens om hur många som ska förbli i tjänst för att garantera ett minimum av service. För att en strejk skall kunna utlysas måste 50 procent av de anställda på företaget, inklusive de oorganiserade, rösta för den.

Statsanställda har i realiteten ingen strejkrätt. Enligt författningen är det förbjudet att stoppa verksamhet inom den offentliga sektorn och särskilt inom hälsovård, utbildning, rättssystemet, socialförsäkringssystemet, vatten- och elförsörjning samt bränsledistribution.

Fackliga organisationer

Ecuadors fackföreningsrörelse är splittrad i fyra centralorganisationer, som dock samverkar inom ramen för Frente Unitario de Trabajadores (FUT) med målsättningen att ena de fackliga organisationerna.
Centralorganisationerna Confederación Sindical de Trabajadoras y Trabajadores del Ecuador (CSE) och Central Ecuatoriana de Organizaciones Clasistas Unitarias de Trabajadores (CEDOC) är medlemmar i IFS.