Fiji

Fackföreningsrörelsen i Fiji har en lång historia men har under senare år pressats tillbaka av en antifacklig repression. Militären har öppet intervenerat i politiken. Ett uttalat syfte har varit att minska de fackliga organisationernas inflytande.

I september 2001 arrangerades ett parlamentariskt val i Fiji, det första efter militärkuppen året innan. Valet, som av omvärlden betecknats som korrekt genomfört, ledde till att affärsmannen Laisenia Qarase blev ny premiärminister. Oppositionspartiet, Fiji Labour Party, leds av den tidigare premiärministern Mahendra Chaudhry.

Fiji blev självständigt 1970 efter 96 år av brittiskt kolonialstyre. Det brittiska styret innebar att Fijis etniska sammansättning förändrades. Britterna fraktade tusentals indier till det lilla öriket i Stilla Havet för att få fler arbetare till plantagen. I dag utgör indierna 45 procent av befolkningen, de ursprungliga fijierna utgör drygt 50 procent. Ekonomiskt är Fiji starkt beroende av jordbruket – som domineras av sockerindustrin. Turismen har successivt blivit en allt viktigare inkomstkälla.

Spänningen mellan de etniska grupperna har utnyttjats av olika politiska ledare. 1987 genomförde militären en kupp och störtade den första regeringen dominerad av indier.

Nästa kupp kom i maj 2000. Arbetarpartiet och dess allierade hade vunnit valet 1999 och för första gången i landets historia hade en indier blivit premiärminister, Mahendra Chaudhry. Detta kunde inte militären acceptera som tillfälligt övertog makten. Efter nya val 2001 utsågs fijianen Laisenia Qarase till ny premiärminister.

I december 2006 skedde nästa militärkupp, medan de tidigare kupperna orsakats av motsättningar mellan indier och fijianer orsakades denna av spänningar inom den fijianska gruppen. Nytt statsöverhuvud blev överbefälhavaren Vorege ”Frank Bainimarama. 2009 förklarade appellationsdomstolen att den sittande regeringen under Bainimarama var olaglig, det resulterade i att presidenten Iloilo upphävde konstitutionen och avskaffade domstolen.

Fackföreningsrörelsen FTUC (Fiji Trade Union Congress) har lett den inhemska kampen för demokrati. Politiskt sett står FTUC nära landets arbetarparti. FTUC består av 3o medlemsförbund, de största organiserar offentliganställda, lärare och sockerarbetare. FTUC tillhör den Internationella fackliga samorganisationen (IFS). För närvarande redovisar FTUC att man har 33 000 medlemmar.

Mats Wingborg, uppdaterat 2010