Ghana

Ghana är i dag en fungerande flerpartidemokrati med en relativt stark ekonomi. Den fackliga rörelsen i Ghana har traditionellt haft stort inflytande i landet. Under många år var Ghana Trade Union Congress, GTUC nära lierat med den politiska makten men står nu ofta i skarp opposition mot regimen.

Historia

Den 6 mars 1957 var en historisk dag för hela Afrika. Då vann den brittiska kolonin Guldkusten som första koloni i Afrika sin självständighet och tog namnet Ghana. Befrielsekampen hade letts av den karismatiske ledaren Kwame Nkrumah, som blev landets första president. Landet satsade under hans tid mycket på panafrikansk politik och utbildning vilket lett till att utbildningsnivån är jämförelsevis hög. Ekonomin missköttes dock och 1966 grep militären makten. Det har sedan varit omväxlande civilt och militärt styre, men sedan början av 1990-talet har landet utvecklats till att bli en relativt stabil demokrati. 

Statsskick och politik

1992 hölls allmänna val som vanns av den sittande militäre ledaren John Jerry Rawlings, och hans nybildade parti, det socialliberala NDC, National Democratic Congress. Rawlings vann sen också presidentvalet valet 1996. Vid valen 2000 segrade oppositionen, det något mer marknadsliberala partiet NPP, New patriotic Party. Det var ett av de första valen i Afrika sedan demokratiserings­processen inletts som lett till ett maktskifte på demokratisk väg. I december 2008 skedde åter ett demokratiskt maktskifte då John Atta Mills (tidigare vicepresident under Rawlings) vann ett mycket jämt val. Vid valen i december 2016 skedde åter ett maktskifte då NPPs kandidat Nana Akufo-Addo segrade. 

Ekonomi

Jämfört med många andra afrikanska stater är ekonomin god. Exploateringen av landets naturtillgångar kakao, skog, guld, industridiamanter, mineraler och sedan 2010 framför allt olja har lett till betydande exportintäkter som har använts för investeringar i landets infrastruktur. Statistik visar att Ghana har uppfyllt FN:s millenniemål om halverad fattigdom fram till 2015. Medan 51,7 procent av landets invånare levde i fattigdom 1992 är den andelen nu nere i 24,2 procent enligt den nationella statistikmyndigheten.

Den fackliga situationen

Det finns en stark facklig tradition i Ghana. De fackliga organisationerna står ofta i centrum i samhällsdebatten. De flesta fackliga organisationer finns samlade i GTUC, Ghana Trade Union Congress. Länge var GTUC nära lierad med den politiska makten, men är i dag ofta i opposition mot regeringen. Lärarförbundet GNAT Ghana National Association of Teachers som är landets största fackförbund står av historiska skäl utanför centralorganisationen. 

Facket har länge haft en mycket hög organisationsgrad. Under slutet av 1980-talet och början av 90-talet spelade facket en aktiv roll i Ghanas demokratisering. En nyliberal arbetsmarknadslag från 2004 försvårar lagliga strejker och friheten för vem som helst att bilda en fackförening utgör ett hot mot TUC:s enhet. Olika fackliga aktioner inklusive strejker är dock vanliga. Frågor som orsakade konflikt 2016 gällde bl.a. privatisering av det statliga elbolaget och pensionsfrågor.

Fackliga organisationer

2004 lämnade Industrial and Commercial Workers Union, det största förbundet, TUC. En ny centralorganisation Ghana Federation of labour har också bildats. Både Ghana TUC med 275 000 medlemmar i 17 medlemsförbund och GFL med 48 200 medlemmar är anslutna till Internationella Fackliga Samorganisationen, IFS och till Organization of African Trade Union Unity, OATUU (OATUU). Även i Ghana har det fackliga klimatet hårdnat och fackiga aktioner har bemötts med våld från polisen vid flera tillfällen. Det förekommer också att anställda hindras från att organisera sig fackligt, bl.a. oljearbetarna.

TUC:s generalsekreterare Kwasi Adu-Amankwah är sedan 2012 generalsekreterare i IFS regionala organisation för Afrika. OATUU har sitt högkvarter i Accra. 2015 bildades ett förbund för anställda i privata hem, Domestic Service Workers Union.  

Uppdaterad december 2016
Kjell Kampe

För mer information, kontakta:                                                             Union to Union