Kirgizistan

Den ekonomiska krisen i det fattiga bergslandet Kirgizistan hotar både miljö och välfärd. Fackföreningsrörelsen har delvis reformerats av självständigheten. Folkliga rörelser ställer krav på fördjupad demokrati.

Historia

Kirgizistan införlivades i Tsarryssland 1867. Efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 blev Kirgizistan ett självständigt land.

Den kirgisiska befolkningsgruppen utgör drygt 50 procent av befolkningen, men i landet lever också två miljoner ryssar och en miljon uzbeker. 1993 fick landet en ny och modernare författning efter långa förhandlingar mellan presidenten och parlamentet.

Efter stora folkliga protester i mars 2005 avsattes den auktoritära presidenten Akayev. Därmed har Kirgizistan följt en likartad utveckling som Ukraina och Georgien, där också folkliga opinioner påverkat sammansättningen av landets politiska ledning. Utvecklingen öppnar för en fortsatt demokratisering av landet.

Statsskick och politik

Kirgizistan är en demokratisk republik med ett tvåkammarsparlament, men den utövande makten sköts av presidenten, vöad på 5 år. 

Under det senaste årtiondet har den politiska debatten i stor utsträckning handlat om de omfattande privatiseringarna, bland annat av energisektorn. Stora utländska företag är också involverade i guldbrytningen i de norra delarna av landet.

En annan kontroversiell politisk fråga handlar om de utländska militärbaserna i landet. Det handlar både om ryska baser och om en amerikansk som används för krigföring i Afghanistan. 

Ekonomi

Viktiga ekonomiska produkter är bomull, tobak, vete, sockerrör, kött och ull. Vid flera floder finns vattenkraft och landet exporterar elektricitet till andra läner. I Kirgizistan finns också stora fyndigheter av guld, uran och kvicksilver.

Fackliga organisationer

Kirgiziska Nationella Fackliga Centralorganisationen, KNFC, är en förlängning av den gamla fackliga strukturen. Dock har en viss reformering skett, ett fackligt program och nya stadgar har antagits. KNFC anser sig själva vara oberoende från staten och politiska partier.

KNFC är medlemmar av Allmänna Konfederationen av fackföreningar, VKP, och tillhör den kommunistiska fackföreningsinternationalen, FVF. För närvarande har KNFC 28 medlemsförbund. De största förbunden organiserar lantarbetare, lärare, vårdpersonal, anställda inom serviceyrken, offentliganställda och textilarbetare. 

Uppdaterad 2017
Mats Wingborg

upp