Företagsansvar och mänskliga rättigheter

Foto: Denny Lorentzen
Textilindustri i Tirupur, Indien.

Företagens jakt på billiga produktionskostnader leder till att nya jobb skapas i länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Men jobben är ofta mycket dåligt betalda och människor blir brutalt utnyttjade i de nya industrier som växer fram.

Sämst arbetsvillkor är det på kvinnodominerade arbetsplatser som textil- och leksaksindustrin. Värst är det när produktionen förläggs i länder med svag demokrati eller i så kallade ekonomiska frizoner (EPZ). I dessa zoner är det oftast svårt, eller till och med förbjudet, för arbetstagarna att organisera sig fackligt – trots att det är en mänsklig rättighet enligt FN:s deklaration.

Under de senaste åren har flera företag uppmärksammat problematiken och antagit så kallade uppförandekoder. Koderna baseras ofta på ILO:s kärnkonventioner som förbjuder barnarbete, tvångsarbete och diskriminering. Men det som har varit svårast att både genomföra och respektera är återigen rätten att organisera sig fackligt. Det är därför en viktig fråga för facken att pressa de multinationella företagen så att uppförandekoderna också leder till att arbetstagarna kan organisera sig och sluta kollektivavtal.

Därför arbetar de globala facken med att försöka få multinationella företag att skriva på så kallade globala ramavtal – en storts kollektivavtal på global nivå där företagen förbinder sig att respektera fackliga rättigheter i alla länder där de är verksamma. Detta öppnar i sin tur upp för förhandling och social dialog kring levnadslön, arbetsmiljö och arbetstider. Ikea, Skanska, SKF och Securitas är några exempel på företag som skrivit på globala ramavtal.

Genom globala kampanjer och engagera människor i olika länder kan facken ställa krav på multinationella företag att respektera mänskliga rättigheter i låglöneländer. Mycket tack vare det internationella fackliga samarbetet lyckades till exempel de anställda på Ikeas varuhus i Malaysia bilda en fackförening och skriva kollektivavtal med bättre löner, föräldraledighet och sjukförsäkring.

I Bangladesh har de globala facken IndustriAll och UNI som tagit initiativ till ett brans- och säkerhetsvtal i Bandladesh för att undvika fler katastrofer likt den då över 1100 textilarbetare dog i kollapsen av Rana Plaza-fabriken 2013.

Ett annat exempel är det globala livsmedelsarbetarfacket IUF:s kampanjer för att få multinationella företag i livsmedelsbranchen att respektera sina anställdas mänskliga rättigheter. I till exempel Indien har detta bland annat lett till att kollektivavtal tecknats på flera multinationella företag, bättre mödravårdsrättigheter och jämställd anställningspolicy på Coca-Cola, löneökningar på Unilever och en nationell överenskommelse för förbättrade villkor i hela landet på Mondelez (före detta Nestlé). Efter flera års lokala förhandlingar har centrala förhandlingar med Coca-Cola uppnåtts i Pakistan.