Kroatien

Kroatiens självständighet blev en startpunkt för kriget på Balkan. Efter krigsslutet har demokratin i landet stärkts. Den ekonomiska utvecklingen har också varit bättre än Balkan i stort.

Historia

I maj 1991 röstade 94 procent av Kroatiens befolkning ja till kravet om självständighet. Självständighetsförklaringen följdes av ett inbördeskrig mellan den federala jugoslaviska armén och kroatiska styrkor. Under slutet av 1991 erkändes Kroatien av Tyskland och några månader senare av övriga EU-länder.

Under slutet av sommaren 1995 gick kroatiska styrkor till angrepp mot det största serbdominerade området i Kroatien – det egentliga Krajina. 50 000 serber flydde och det kroatiska styrkorna gjorde sig skyldiga till grova övergrepp av de mänskliga rättigheterna.

Den kroatiske ledaren Franjo Tudjman mötte successivt ett allt starkare inre motstånd. I februari 1998 deltog tiotusentals människor, däribland många fackliga företrädare, i stora demonstrationer mot Tudjman. Tudjmans hälsa blev allt sämre och han avled i slutet av 1999.

Statsskick och politik

Hela 1990-talet hade Kraotiens politik att dominerats av Tudjman och hans parti Kroatiska demokratiska unionen (HDZ). Efter valet 2000 tvingades HDZ att gå i opposition och makten övergick till socialdemokraterna (SDP).

Vid det senaste parlamentsvalet 2016 återtog HDZ makten i koalition med det nybildade Most, ett parti som slås för sänkta skatter och lägre offentliga utgifter. Ny premiärminister blev HDZ:s ledare Andrej Plenkovic. Även presidenten Kolinda Grabar-Kitarovic tillhör HDZ. Hon valdes 2015 och är landets första kvinnliga president.

Ekonomi

Kroatien är starkt beroende av intäkterna från turismen, men i landet finns också en betydande produktion av textilier, kemiska produkter och livsmedel. Servicenäringen står dock för 70 procent av landets BNP. Före den finansiella krisen 2007-2008 växte landets ekonomi snabbt, därefter har tillväxten avtagit. Arbetslösheten är hög och många ungdomar söker sig till andra länder i Europa.

Den fackliga situationen

Den fackliga organisationsgraden är låg och den fackliga rörelsen är splittrad efter politiska linjer. Landsorganisationen HUS är en direkt fortsättning på den tidigare kommunistiska fackföreningsrörelsen. Därutöver finns flera nybildade organisationer. Störst är den "autonoma" fackföreningsrörelsen Unions of Autonomous Trade Unions of Croatia (UATUC) och Independent Trade Unions of Croatia (NHS). Ytterligare en facklig rörelse är Workers’ Trade Union Association of Croatia (URSH), som organiserar offentliganställda.

Nedläggningen av konkursmässiga metallindustrier har skapat starka konflikter. I flera fall har gamla statliga industrier lagts ner samtidigt som de anställda inte fått ut sina sista månadslöner.

Fackliga organisationer

Fackliga centralorganisationer: HUS-HRVATSKA (den tidigare statligt kontrollerade organisationen), UATUC (Autonomous Trade Unions of Croatia), Confederation of Independent Trade Unions of Croatia (CITUC) och Croatian Union of Trade Unions (CUTU). UATUC och NHS tillhör Internationella fackliga samorganisationen (IFS). UATUC redovisar att man 164 000 medlemmar medan NHS redovisar drygt 113 000 medlemmar.

Fackliga hemsidor: www.sssh.hr (går till organisationen UATUC), www.hus.hr/?lang=en, www.nhs.hr och www.ursh.hr.

Mats Wingborg, uppdaterad 2017