Kroatien

Kroatiens självständighet blev en startpunkt för kriget på Balkan. Efter krigsslutet har demokratin i landet stärkts. Den ekonomiska utvecklingen har också varit bättre än på Balkan i stort. I landet finns både en reformerad fortsättning av den gamla fackliga strukturen och nybildade organisationer.

Fakta

Statsskick
Republik
Yta
56 500 km2
Huvudstad
Zagreb
Religion
75 procent är katoliker, därutöver finns ortodoxt kristna, protestanter och muslimer.
Invånare
4,2 miljoner
BNP/Invånare
25 800 US-dollar
Språk
Kroatiska, serbiska och flera andra minoritetsspråk.
UNDP/HDI
Ranking 46, Index: 0.831. UNDP, 2018.
Ratificerade kärnkonventioner:
29 – 87 – 98 – 100 – 105 – 111 – 138 – 182

Arbetsmarknad: 

Kroatien är starkt beroende av intäkterna från turismen, men i landet finns också en betydande produktion av textilier, kemiska produkter och livsmedel. Servicenäringen står dock för 70 procent av landets BNP. Före den finansiella krisen 2007-2008 växte landets ekonomi snabbt, därefter har tillväxten avtagit. Arbetslösheten är knappt 15 procent, det vill säga en av de högre i Europa.

Den fackliga situationen: 

Den fackliga organisationsgraden är låg och den fackliga rörelsen är splittrad efter politiska linjer. Landsorganisationen HUS är en direkt fortsättning på den tidigare kommunistiska fackföreningsrörelsen. Därutöver finns flera nybildade organisationer. Störst är den "autonoma" fackföreningsrörelsen Unions of Autonomous Trade Unions of Croatia (UATUC) och Independent Trade Unions of Croatia (NHS). Ytterligare en facklig rörelse är Workers’ Trade Union Association of Croatia (URSH), som organiserar offentliganställda. UATUC redovisar att organisationen 164 000 medlemmar medan NHS redovisar drygt 113 000 medlemmar.

Nedläggningen av konkursmässiga metallindustrier har skapat starka konflikter. I flera fall har gamla statliga industrier lagts ner samtidigt som de anställda inte fått ut sina sista månadslöner.

Ratificerade kärnkonventioner: 

ILO:s åtta kärnkonventioner gäller alla människor i alla länder oavsett om deras regeringar ratificerat dem eller inte, eftersom det handlar om mänskliga rättigheter. Trots det är det ändå viktigt att så många länder som möjligt ratificerar konventionerna, så att de inte förlorar sin legitimitet. Att ratificera en konvention sänder en signal om att landet tar frågan på allvar och innebär i praktiken att landet själv ska se till att lagstiftningen i landet är i linje med de krav som konventionen ställer. Det är dock ingen garanti för att länderna följer konventionen i praktiken. 

I ILO:s databas Normlex hittar du alla ILO-konventioner och rekommendationer och aktuell information om vilka länder som ratificerat dem.

Ratificerade av Kroatien:

Fackliga organisationer: 

Fackliga centralorganisationer: HUS-HRVATSKA (den tidigare statligt kontrollerade organisationen), UATUC (Autonomous Trade Unions of Croatia), Confederation of Independent Trade Unions of Croatia (CITUC) och Croatian Union of Trade Unions (CUTU). UATUC och NHS tillhör Världsfacket ITUC.

Senast uppdaterad: 

Januari, 2019, Mats Wingborg. 

För mer info kontakta info@uniontounion.org. För mer bakgrund och fakta om landet som inte rör just arbetsmarknad och facklig verksamhet rekommenderar vi Utrikespolitiska institutets sida Landguiden som uppdateras dagligen och nyhetssajten LabourStart.

Världsfackets rättighetsindex
1
2
3
4
5
5+
2 - Trade rights index 2 short
Läs mer
2 - Världsfacket ITUC:s Global Rights Index rankar världens sämsta länder att arbeta i. Indexet omfattar 142 länder som rankas på en skala mellan 1 och 5. Betyg 1 är bäst och 5 är sämst. Rankingen baseras på graden av respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. 2 betyder att det sker upprepade kränkningar.