Kuba

Historia

1895 startade ett befrielsekrig mot spanjorerna under ledning av advokaten José Martí. USA stödde upproret och när Kuba blev självständigt uppläts ett område i sydöstra Kuba till amerikanerna, där de byggde marinbasen Guantánamo.
På nyårsdagen 1959 tågade Fidel Castro in i Havanna och den tidigare diktatorn Fulgencio Batista flydde landet. Kuba har sedan dess varit en kommunistisk enpartistat där grundläggande demokratiska rättigheter saknas och regimkritiker fängslas. 
I slutet av 2014 kom ärkefienderna Kuba och USA överens om att återupprätta diplomatiska förbindelser och normalisera sina relationer. Båda länderna lättade på restriktioner för att underlätta ett ökat utbyte och växande handel. 
I november 2016 avled Fidel Castro varvid nio dagars landssorg utlystes. Han begravdes bredvid den historiske befrielseledare José Martí.

Statsskick och politik

Författningen från 1976 slår fast att Kubas kommunistparti ska spela den ledande rollen i samhället och staten. Nationalförsamlingen med 612 ledamöter, som väljs vart femte år, leder formellt staten. Men det är Statsrådet, bestående av 31 ledamöter och en president, som har den verkliga makten. Kommunistpartiets ledare Raul Castro är statsrådspresident och därmed också stats- och regeringschef.
Efter den historiska öppningen med USA har vissa lättnader genomförts på Kuba framför allt gällande ekonomin, medan några politiska reformer har än så länge inte diskuterats. 

Ekonomi

Efter misslyckade satsningar på tung industri har Kubas ekonomi varit beroende av socker och tobak. Kommunismens kollaps i Östeuropa fick katastrofala följder för den kubanska ekonomin och turismen har blivit allt viktigare både för att skapa sysselsättning och för att dra in inkomster till staten. De senaste åren har ett antal reformer införts för att få fart på ekonomin. Bland annat uppmuntras viss privat produktion inom jordbruket samt privat småföretagsamhet. I och med de förbättrade relationerna med USA har fler reformer genomförts för att få fart på ekonomin. Staten har dock fortsatt kontroll över de viktigaste delarna av produktionen, samtidigt som USAs ekonomiska embargo är kvar. 

Den fackliga situationen

Staten kontrollerar arbetsmarknaden och fastställer löner och arbetsvillkor inom den statliga sektorn. Strejkrätt finns inte i lag och existerar inte över huvud taget.

Fackliga organisationer

De kubanska myndigheterna erkänner bara en enda centralorganisation, Central de Trabajadores Cubanos (CTC). Den är hårt styrd av staten och kommunistpartiet. Alla som ansluter sig till en fristående organisation riskerar förföljelse och avsked.