Nepal

Nepal är en republik i Himalaya. Fattigdomen i landet är stor, huvuddelen av befolkningen bor på landsbygden och försörjer sig på jordbruk. Många byar är ensligt belägna och transporterna är ofta komplicerade i det bergiga landet. Över en miljon nepaleser arbetar som migrantarbetare i andra länder. Under perioden 1996 till 2006 pågick ett inbördeskrig i Nepal initierat av en maoistiska gerilla. Efter freden har gerillan ombildat sig till ett politiskt parti. År 2008 avskaffades monarkin och nationalförsamlingen omvandlade landet till republik. I april 2015 drabbades Nepal av en jordbävning. Mer än 2500 människor omkom och många byggnader och hus förstördes. 

Historia

Fram till 1951 var Nepal en absolut monarki, då fick kungen dela makt Kongresspartiet. År 1959 infördes ett partilöst system då landet styrdes av kungen och av valda politiska råd (panchayat). Först 1989 tvingades kungen att godkänna ett flerpartisystem. I april 2006 skedde den största demonstrationen någonsin i Nepals historia. Två miljoner människor tågade på gatorna och tvingade den impopulära kungen att ge upp sitt inflytande. 2007 fattades det formella beslutet om att avskaffa monarkin och införa republik. Beslutet trädde i kraft året därpå. Från svensk horisont – där monarkin enbart är ceremoniell – kan det vara svårt att förstå de starka känslor som kungamakten väcker i Nepal. Men landet har en flerhundraårig tradition av feodal överhöghet och exploatering av fattiga landsändar. Mot detta har människor rest sig. I protesterna har de fackliga rörelserna spelat en betydelsefull roll.

Statsskick och politik

Det tio år långa inbördeskriget tog slut 2006. Den maoistiska gerillan har lagt sina vapen på hyllan och ombildat sig till ett politiskt parti. FN har på plats ansvarat för avväpningen. Slutet på kriget innebar att monarkin avskaffades, en ny konstitution antogs och en ny regering valdes 2008. Vid valet 2008 blev NKP(m), ett maoistiskt parti bildat av den tidigare gerillan, störst med 38 procent av rösterna. Regeringen har därefter ombildats flera gånger. Det senaste valet genomfördes 2013. De två partier som dominerar den nya regeringen är Kongresspartiet (26 procent) och CPN-UML, ett kommunistiskt parti (25 procent). Maoisterna har tappat i opinionen och fick 15 procent av rösterna. År 2016 utsåg ändå Nepals nationalförsamling maoistpartiets ledare Pushpa Kamal Dahal (Prachanda) till ny premiärminister. 

Ekonomi

Nepal tillhör de fattigaste länderna i Asien. Barnadödligheten är hög och det primitiva jordbruket producerar inte tillräckligt med livsmedel för den egna befolkningen. Historiskt sett är Nepal ett jordbruksland. Först under 1950-talet etablerade sig de första industrierna i landet, i huvudsak genom statliga initiativ. Produktionen består i huvudsak av textilier, te, papper, skor, cement och socker. Det finns miljontals barnarbetare i Nepal, särskilt omfattande är barnarbetet inom mattindustrin. En orsak till den svaga industriella utvecklingen är de dåliga vägarna och bristen på elektricitet. Energibristen har lett till en kraftig minskning av industriproduktionen under vintermånaderna.

Den fackliga situationen

Den nepalesiska fackföreningsrörelsen är ung. Före 1945 fanns ingen sammanhållande facklig kraft. I takt med att landet demokratiserades började fackliga organisationer växa fram. Liksom i Indien är de fackliga organisationerna ofta partipolitiserade. Det hart lett till en omfattande facklig splittring. Trots det har de fackliga organisationerna spelat en viktig roll i de folkliga protesterna. De fackliga organisationerna har också drivit igenom en rad reformer av arbetsmarknadslagstiftningen.

En stor facklig fråga, utöver kampen för demokrati och fackliga rättigheter, har varit den omfattande privatiseringsvågen av tidigare statliga företag. Nästan ett tusental företag har helt gått under i kölvattnet av de snabba förändringarna och de djupgående strukturprogrammen understödda av Världsbanken. Den fackliga organisationen GEFONT har drivit en kampanj mot privatiseringen av statliga företag. Den fackliga rörelsen NTUC:s strategi har istället varit inriktad på att ställa krav på regeringen att efterleva ILO:s grundläggande konventioner.

Fackliga organisationer

Den dominerande fackliga organisationerna är:

Independent Democratic Confederation of Nepalese Trade Unions (INDECONT) bildades 2008 genom en sammanslagning av Nepal Trade Union Congress (NTUC) och Democratic Confederation of Nepalese Trade Unions (DECONT). är landets äldsta fackliga rörelse. NTUC bildades 1947 och ställde krav på att den absoluta monarkin skulle inskränkas. Den är nära kopplad till Nepali Congress (kongresspartiet). INDECONT uppger att man har 17 medlemsförbund och omkring 140 000 medlemmar.

• General Federation of Nepali Trade Unions (GEFONT), en vänsterinriktad organisation som uppstått ur det senaste decenniets demokratirörelse. GEFONT samarbetar med kommunistpartiet CPN-UML. GEFONT uppger att man har 20 medlemsförbund och omkring 350 000 enskilda medlemmar. 

All Nepal Federation of Trade Unions (ANTUF) hävdar att man för närvarande är Nepals största fackliga organisation med 37 medlemsförbund och 600 000 enskilda medlemmar. ANTUF har politiska kopplingar till landets maoistiska parti.  

För ytterligare information om det fackliga läget i Nepal, se informationen från Internationella Fackliga Samorganisationen (IFS).

Mats Wingborg, uppdaterat 2017