Senegal

Den franska kolonin Senegal blev självständig 1960. Landet är en konstitutionell demokrati. Ekonomin som var i stor kris i början av 1990-talet har återhämtat sig något. Mänskliga och fackliga rättigheter är skyddade i lag men kränkningar förekommer. Den fackliga rörelsen är djupt splittrad.

Historia

Under kolonialtiden var Senegal ett kärnområde i Franska Västafrika. Fransmännen satsade bland annat på att industrialisera landet. Landets förste president var socialisten och poeten Léopold Senghor som styrde landet i 20 år.I den södra provinsen Casamances (söder om Gambia, landet som går in som en kil i Senegal längs Gambiafloden) finns en befrielserörelse som vill skilja provinsen från Senegal. Många medlingsförsök har gjorts men man har hittills inte lyckats lösa konflikten.

Statsskick och politik

Efter Senghor har makten växlat mellan olika politiska grupperingar. Vid presidentvalet år 2000 segrade den liberala oppositionens kandidat för paritet Senegals demokratiska parti, PDS Abdoulaye Wade. Han återvaldes 2007 men förlorade i valet  2012, (då 85 år) tillMacky Sall kandidat för partiet Allians för republiken, APR. Den koalition som stödde presidenten segrade också stort i parlamentsvalen 2012 och förstärkte sin position ytterligare i valen i juli 2017. Andelen kvinnor har ökat starkt och blev 64 ledamöter av totalt 150 efter parlamentsvalet 2012.

Senegal är det enda landet i Västafrika som aldrig styrts av militären. Det politiska klimatet har dock hårdnat. I mars 2015 utsåg PDS Aboulaye Wades son Karim Wade till sin presidentkandidat 2019. Karim Wade stod då åtalad och dömdes två dagar senare för korruption till 5 års fängelse. Oberoende människorättsaktivister har kritiserat Senegal för domen.

Förhållandet till Gambia har förbättrats avsevärt 2017 sedan Senegal stött den nyvalde presidenten i Gambia och möjliggjort att han kunde tillträda sin post.

Ekonomi

Senegals ekonomi har länge varit i kris när den traditionella industrin fått problem och landet har nu ett stort handelsunderskott. Tillväxten i ekonomin har dock varit god 2016-17. Huvudsakliga näringar är gruvindustri, turism, fiske och jordbruk och man exporterar fisk, oljeprodukter, jordnötter, bomull och fosfat. Importen består av mat, kapitalvaror och olja 2014 presenterade presidenten en ekonomisk plan som fått stöd på 3,5 miljarder euro från bl.a. EU.

Den fackliga situationen

Strejkrätt är inskriven i författningen, men det finns begränsningar. Strejker är dock ganska vanliga.  Kränkningar av de fackliga rättigheterna förekommer och situationen har blivit påtagligt sämre under senare år.

Facken i Senegal och Mauretanien har enats om att gemensamt arbeta för att förbättra migrantarbetarnas situation. Tillsammans med facket i Mali har man krävt att järnvägen som misskötts sedan privatiseringen ska nationaliseras.

Industrifacken har 2015 haft en kampanj mot hur dagarbetare och korttidsanställda utnyttjas. En liknande kampanj för domestic workers bedrevs 2016.

Fackliga organisationer

Fram till mitten av 1970-talet existerade bara en stark facklig centralorganisation Confédération Nationale des Travailleurs du Sénégal, CNTS (på franska). I samband med att landets politiska system liberaliserades, splittrades den fackliga rörelsen; flera grupperingar lämnade CNTS och bildade nya centralorganisationer. Nu finns det 12 varav fem är med i Världsfacket, ITUC. De fem är:

- Confédération Nationale des Travailleurs du Sénégal, CNTS 70 000 medl.,

- Union Nationale des Syndicats Autonomes du Sénégal, UNSAS, 53 000 medl.

- Confédération des Syndicats Autonomes du Sénégal, CSA, 40 000 medl.
- Union Démocratique des Travailleurs du Sénegal, UDTS, 20 000 medl.
- Confédération Nationale des Travailleurs du Sénégal - Forces du Changement, CNTS-FC, 14 000 medl.

2017 påbörjade de fem största lärarförbunden (!) ett samarbete som syftar till att enas i ett förbund.

Det finns en nära koppling mellan de politiska partierna och fackföreningsrörelsen. Särskilt starkt är bandet mellan CNTS och PS, Parti Socialiste. Politiska uppdrag är viktiga för det fackliga arbetet, dessa ger inkomster som är en förutsättning för att man på heltid ska kunna ägna sig åt facklig agitation.

CNTS har en aktiv kvinnokommitté som drivit en kampanj mot sexistiskt våld på arbetsplatserna.

Internationella Journalistfederationen har sitt Afrikakontor i Dakar.