Sydafrika

Den fackliga rörelsen i Sydafrika är Afrikas starkaste. Med Congress of South African Trade Unions, COSATU, i spetsen spelade fackföreningsrörelsen en avgörande roll i befrielsekampen mot apartheid. I dag är förhållandet mellan regeringen och facket inte lika friktionsfritt.

Fakta

Statsskick
Republik, enhetsstat
Yta
1 221 037 km²
Huvudstad
Pretoria (regering) 2,2 milj, Kapstaden (parlament) 3,6 milj, Bloemfontein (HD) 496 000
Religion
ca 75% kristna. Ca 15% Afrikanska traditionella religioner, samt grupper av hinduer, muslimer och judar
Invånare
55,9 miljoner
BNP/Invånare
2017: 13 400 US$
Språk
engelska, afrikaans, ndebele, nordsotho, sydsotho, siswati (swazi), tsonga, tswana, venda, xhosa och zulu är alla officiella språk
UNDP/HDI
Rangordning 2016: 119, värde: 0,666
Ratificerade kärnkonventioner:
29, 87, 98, 100, 105, 111, 138, 182

Den fackliga situationen: 

Nära fem miljoner är fackligt anslutna. Anslutningsgraden är mycket olika i olika sektorer; inom gruv-, beklädnads-, textil-, transport- och telekomsektorerna är närmare 90% organiserade medan endast ett fåtal av Sydafrikas 1,7 miljoner lantarbetare och hushållsanställda är fackligt anslutna. Lagen ger långtgående fackliga rättigheter, men i Världsfacket, ITUCs rapport om brott mot de fackliga rättigheterna konstateras att situationen för facken fortsatt försämras och grova kränkningar av rätten att organisera sig fackligt har skett. Privatiseringspolitiken har mött stark kritik från fackföreningsrörelsen och samarbetet mellan ANC och COSATU har utsatts för allt svårare påfrestningar.

2012 utvecklades en strejk vid platinagruvan Marikama till en svår nationell kris då 36 arbetare sköts ihjäl av polisen. Jämförelser med Sharpvillemassakern 1960  - som blev startskottet för ANCs väpnade kamp mot apartheid - gjordes och strejker spred sig och utvecklades också till en kris inom gruvfacket National Union of Mineworkers, NUM. Ett nybildat fack för gruv- och byggnadsarbetare, Association of Mineworkers and Construction Union, AMCU, har vuxit sig starkt. Det starka metallfacket NUMSA agerar för att ett nytt arbetarparti ska bildas.

Strejker är vanliga. 2017 strejkade bl.a. metallarbetare och universitetsanställda p.g.a. utebliven lön.

Fackliga organisationer: 

Idag finns fyra fackliga centralorganisationer i Sydafrika:

Congress of South African Trade Unions (COSATU), 1 800 000 medl.

Confederation of South African Workers' Unions (CONSAWU), 49 730 medl.

Federation of Unions of South Africa (FEDUSA), 310 000 medl.

National Council of Trade Unions, NACTU, 310 000 medl.

COSATU som är den mest betydelsefulla centralorganisationen har haft nära samarbete med ANC, men kritiken mot det nära samarbetet har ökat och i september 2107 ledde COSATU en stor facklig demonstration med kravet på att Jaco Zuma skulle avgå. 2017 har man också intensifierat arbetet för jämställdhet i arbetslivet.

FEDUSA som är ett tjänstemannafack som traditionellt haft ett ledarskikt som dominerats av vita.

De fyra centralorganisationerna är anslutna till Världsfacket, ITUC. COSATU och NACTU är dessutom anslutna till Organization of African Trade Union Unity, OATUU.

Flera Global Union Federations, GUF har sina Afrikakontor i Sydafrika; Internationella unionen för livsmedelsarbetare m.fl. Byggnadsinternationalen, Textilarbetarna, Internationella Metallfederationen.

Historia: 

Efter nära 50 års apartheidpolitik hölls de första fria valen i Sydafrika 1994. ANC (African National Congress) fick närmare 2/3 av rösterna. Det nyvalda parlamentet utsåg ANCs ledare Nelson Mandela till president. Facket hade spelat en mycket framträdande roll i antiapartheidkampen delvis p.g.a. att andra rörelser var förbjudna, men också för att facket var en demokratisk organisation som lyckats samla ett brett folkligt stöd. Fackföreningsrörelsen har också fungerat som en rekryteringsbas för ANC, vilket lett till att många f.d. fackliga ledare nu finns i den politiska ledningen.

Statsskick och politik: 

ANC har efter Nelson Mandela skakats av flera korruptions­skandaler och den nuvarande presidenten Jacob Zuma är mycket kontroversiell; månggifte och lyxbyggen i sin hemby. I oktober 2017 beslöt högsta domstolen att åtal kan väckas mot presidenten för korruption (bl.a. i samband med köpet av svenska JAS-plan).Flera kända profiler har brutit med ANC bl.a. den kända antiapartheidmotståndaren Mamphela Ramphele och ungdomsförbundets ledare Julius Malema som bildat ett nytt parti, Economic Freedom Fighters, EFF. I lokalvalen 2016 förlorade ANC majoriteten i alla de största städerna och kritiken mot ANC och president Zuma har blivit alltmer högljudd. I december 20117 ersattes han som ordförande för ANC av Cyril Ramaphosa. ANCs kris har också återspeglat sig i fackföreningsrörelsen som är mer splittrad idag.

Ekonomi: 

Sydafrika tillhör medelinkomstländerna i världen.  Landet har stora naturtillgångar, ett utvecklat finansiellt system och god infrastruktur. Men tillväxten har inte kunnat råda bot arbetslösheten låg 2017 på 27 % och det råder extrem fattigdom bland stora grupper. Kriminalitet och korruption utgör också stora problem. Sydafrika har fört en relativt protektionistisk politik och inte öppnat sin hemmamarknad för grannländerna. Ett samarbetsavtal har tecknats med Kina som ska ge investeringar motsvarande 60 miljarder kronor i framför allt infrastruktur. Sydafrika har också drabbats hårt av torka flera år vilket förvärrat den ekonomiska krisen.

Drygt 20 % av befolkningen är HIV-positiva. HIV-medicin är gratis.

Senast uppdaterad: 
Uppdaterad januari 2018

För mer information, kontakta:
info@uniontounion.org

Världsfackets rättighetsindex
1
2
3
4
5
5+
2 - Trade rights index 2 short
Läs mer
2 - Världsfacket ITUC:s Global Rights Index rankar världens sämsta länder att arbeta i. Indexet omfattar 142 länder som rankas på en skala mellan 1 och 5. Betyg 1 är bäst och 5 är sämst. Rankingen baseras på graden av respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. 2 betyder att det sker upprepade kränkningar.