Taiwan

I samband med den kinesiska revolutionen 1949 flydde det tidigare styrande partiet i Kina till ön Taiwan. Där skapade man en ny administration som konkurrerade med styret i Beijing. Fortfarande gör regeringen i Taiwan anspråk på att vara de rätta arvtagarna till styret av Kina. Taiwan har varit ekonomiskt framgångsrikt och räknas till de "asiatiska tigrarna", som genomgick en snabb industrialisering långt före den ekonomiska utvecklingen sköt fart i Kina. 

Historia

Trots att Taiwan sedan mer än 50 år tillbaka har fungerat som ett självständigt land är uttalandet ändå kontroversiellt. I Kina upprätthålls fortfarande retoriken att Taiwan är en del av Kina. Medan Taiwans officiella retorik hittills gått ut på att deras regering är de rättmätiga makthavarna inte bara för det egna landet, utan för hela Kina. För regimen är Beijing är denna låsning acceptabel. Mer hotfullt är om Taiwan ger upp sina geografiska anspråk och utropar sig till ett självständigt land. Det skulle tvinga Kina att agera och risken för ett militärt ingripande är överhängande. Ett tecken på avspänning är dock den snabbt ökande handeln med Kina och att Taiwan öppnat för charterflyg till folkrepubliken Kina. Allt fler taiwanesiska affärsmän också bosatta i Folkrepubliken Kina, men det är fortfarande svårt för kinesiska medborgare att få tillstånd för att bosätta sig i Taiwan.

Statsskick och politik

Guomindang är en klassisk fiende till det kinesiska kommunistpartiet. Men paradoxalt nog fruktar regeringen i Beijing mer Demokratiska framstegspartiet (DFP) än Guomindang. Orsaken är att DFP deklarerat att Taiwan ska vara ett självständigt land.

Under 1980-talet genomgick landet en demokratisering och det auktoritära militärstyret ersattes av parlamentarism. Politiskt finns två starka krafter. Dels det styrande Goumingdang, som byggdes upp av dem som flydde från Kina 1949. Dels det oppositionella Demokratiska framstegspartiet (DFP). Det senaste presidentvalet i maj 2008 vanns av Ma Ying-jeou som tillhör Guomindang. 

Ekonomi

Den successiva demokratiseringen av Taiwan har följts av en fortsatt god ekonomisk utveckling. Taiwan är en av Asiens ursprungliga så kallade tigerstater, den spektakulära ekonomiska tillväxten sköt fart redan i början av 1960-talet. 1997, när hela regionen drabbades av ”Asien-krisen”, klarade sig Taiwan långt bättre än andra länder. Tillväxten avtog visserligen, men det blev aldrig någon djup kris. Arbetslösheten förblev fortsatt extremt låg. Taiwan har inte heller, i kontrast till Sydkorea, någon utlandsskuld. Tvärtom hyser landet en av världens största kapitalreserver. Till skillnad från situationen i Japan är också det taiwanesiska banksystemet stabilt.

Den fackliga situationen

Taiwan Confederation of Labour (TCTU), med omkring 280 000 medlemmar, är en facklig centralorganisation med nära band till Guomindang. Drygt 30 procent av arbetskraften är ansluten till KMT. Samtidigt finns föga utrymme för protester och genuint fackligt arbete inom TCTU. Vid mitten av 1980-talet ökade därför missnöjet inom CFL. Under 1990-talet uppstod flera nya fackliga organisationer. En viktig inspiratör var den oberoende fackföreningsrörelsen i Sydkorea. I särklass viktigast av dessa organisationerna är TLF (Taiwan Labour Front), formellt bildat 1992. Målet för organisationen är att med ”milda medel uppnå radikala förändringar”. Med det menas ”ett samhälle där politisk och ekonomisk demokrati är realiserad och där arbetare blir rättvist behandlade och inte exploaterade”. Under de senaste tio åren har Taiwan Labour Front arrangerat demonstrationer i landet och varit pådrivande i demokratiseringsprocessen. Taiwan Labour Front har också förhandlat vid över 2000 konflikter mellan anställda och arbetsgivare.

Fackliga organisationer

Taiwan Confederation of Trade Unions (TCTU) är medlem av Internationella Fackliga Samorganisationen (IFS).

Mats Wingborg, uppdaterat 2015

 

 

 

 

upp