Etiopien

Etiopien har aldrig varit koloniserat. När det 700-åriga kejsardömet avskaffades 1974 följde en marxistisk diktatur till 1991. Etiopien är ett av världens fattigaste länder, men har en snabb ekonmmisk utveckling. Fackliga rättigheter existerar inte, men 2018 inleddes en omfattande reformpolitik i landet som på sikt förväntas ge fackföreningsrörelsen större frihet. 

Arbetsmarknad: 

Etiopien har haft en stark ekonomisk tillväxt i många år och har den jämnaste inkomstfördelningen bland de afrikanska länderna. Landet är ändå ett av de fattigaste länderna i världen. Ekonomin baseras på jordbruket som står för 90% av varuexporten, varav kaffe utgör 60%. Trots planer på privatisering och liberalisering ägs fortfarande 90% av industrin av staten. Servicesektorn - lett av det statligt ägda flygbolaget Ethiopian Airlines som är Afrikas största - står för en stor del av valutainkomsterna. Intensivt arbete pågår också med att förbättra infrastrukturen. Flera stora dambyggen pågår som, när de är färdiga, ska ge electricitet till att utveckla industrin.

Arbetslösheten är hög. En stor andel av befolkningen arbetar i den informella sektorn med t.ex. försäljning i mindre skala, främst i de större städerna.

Den fackliga situationen: 

En mycket liten del av Etiopiens anställda är fackligt aktiva. Fackföreningsrörelsen är koncentrerad till industriarbetare i huvudstaden Addis Abeba.
Regimen har länge varit en av de mest antifackliga i Afrika. Särskilt medlemmar i Lärarnas, Bank- och försäkringstjänstemännens, samt förbundet för anställda inom handel, teknik och grafisk industri har trakasserats, misshandlats och fängslats av myndigheterna. Internationella Journalistfederationen, IFJ har vid flera tillfällen protesterat mot att journalister fängslas och ofta anklagas för terrorism eller uppvigling när något regimkritiskt publiceras. 2018 inträffade en plötslig förändring och det etiopiska samhället började reformeras i demokratisk riktning, något som kan komma att få stor betydelse för fackföreningsrörelsen.

Ratificerade kärnkonventioner: 

ILO:s åtta kärnkonventioner gäller alla människor i alla länder oavsett om deras regeringar ratificerat dem eller inte, eftersom det handlar om mänskliga rättigheter. Trots det är det ändå viktigt att så många länder som möjligt ratificerar konventionerna, så att de inte förlorar sin legitimitet. Att ratificera en konvention sänder en signal om att landet tar frågan på allvar och innebär i praktiken att landet själv ska se till att lagstiftningen i landet är i linje med de krav som konventionen ställer. Det är dock ingen garanti för att länderna följer konventionen i praktiken.

Etiopien har ratificerat samtliga åtta kärnkonventioner men brott mot konventionerna sker systematiskt.

Fackliga organisationer: 

Den stora fackliga centralorganisationen i landet, CETU, Confederation of Ethiopian Trade Unions, (Facebook) bildades 1993 av representanter för 500 lokala fackföreningar och nio industriförbund.  CETU som har 204 000 medlemmar är anslutet till Världsfacket, International Trade Union Confederation, ITUC och  Organization of African Trade Union Unity, OATUU.

Senast uppdaterad: 

Mars 2019 av Kjell Kampe

För mer information kontakta info@uniontounion.org

 

 

Världsfackets rättighetsindex
1
2
3
4
5
5+
4 - Trade rights index 4 short
Läs mer
4 - Världsfacket ITUC:s Global Rights Index rankar världens sämsta länder att arbeta i. Indexet omfattar 142 länder som rankas på en skala mellan 1 och 5. Betyg 1 är bäst och 5 är sämst. Rankingen baseras på graden av respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. 4 betyder att det sker systematiska kränkningar.